Facebook, Twitter, Google eller Windows Live
Jobbannonser, marknadsföring och branschkontakter

Karriärråd till nya regissörer

Karriärråd till nya regissörer
Det här är uppföljningen till en artikel jag skrev om ”regissörens barnsjukdomar”. Den första delen fokuserade på arbetet i direkt anslutning till inspelning och förproduktion. Den här artikeln handlar mer om de brister, som jag ser hos nya regissörer, i deras övergripande förhållningssätt till sin karriär och rollen som regissör. En del handlar missuppfattningar, annat om glappet mellan vision och praktiskt arbete.

Kom inte med dina drömmar, kom med dina projekt
Att vara regissör är att vara handelsresande i projekt. För att du ska kunna göra ditt jobb så krävs att det finns ett projekt som saknar regissör. Det är få regissörer som är påtänkta av en producent redan i början av en produktion och då är de så etablerade att de kan hjälpa producenten med att säkra distribution och finansiering.

Det nya regissörer kan göra är att skriva egna manus eller utveckla ett manus tillsammans med författaren redan från start. Det finns naturligtvis undantag från dessa normer om t.ex. regissören och producenten känner varandra sedan tidigare (”kompisprojekt”), alternativt om producenten har fått upp ögonen för regissören via en uppmärksammad kortfilm eller examensfilm från någon filmskola etc.

Det är vilka projekt du presenterar för producenter som kommer att vara avgörande, mer avgörande än din talang! Du utvärderas med utgångspunkt i projekten du presenterar och kommer sällan vara bättre än din senaste film. Därför gäller det att hela tiden vara aktiv i att söka upp projekt du kan knyta till dig som regissör. Nyckeln är alltså att söka sig till projekt, inte till bolag! Undantaget är reklamfilmer och liknande, där bolag ofta jobbar med ett antal regissörer löpande för flera filmer – men pratar vi om spelfilm, TV eller dylikt, så är det projekt som styr.

Eftersom det är projekten som styr, så blir mitt råd att inte kontakta bolag, utan projekt. Visst, det kanske inte skadar att skicka ut en showreel eller dylikt – men bäst effekt kommer du få om du skickar med en showreel som en del av ett ”paket”, där den är tänkt att lyfta fram din talang – i samband med ett projekt du vill genomföra.
Gör research på bolag och personer
Vi har redan varit inne på det. Det finns bolag som producerar reklamfilm, som kanske söker talangfulla regissörer snarare än projekt. Bolag är olika och alla söker inte samma saker. Det gäller även för vilken typ av filmer de producerar och söker. Vissa bolag fokuserar på reklam, andra på informationsfilm, andra på TV och ytterligare några på spelfilm. Det kan även skilja sig från varandra angående genre, budgetramar m.m. Det gäller därför att göra research på bolagen – och personerna som sitter där. Detta för att kunna rikta dig med dina projekt och kontakta bolagen som är relevanta. Bolag som inte producerat kortfilm på flera år, utan nu helt fokuserar på långfilm – kommer sannolikt inte producera din kortfilm heller. Bolag som främst producerar filmer för internationella filmfestivaler kommer inte producera din splatter-skräckis. Att ”spraya” bolag med ansökningar eller försöka tjata sig in hos bolag som inte alls producerar den typ av film som du vill göra, är dömt att misslyckas – och du riskerar att få ett dåligt rykte som kan spridas även till de som faktiskt kan tänkas passa dina projekt. Fokusera därför på att försöka hitta fram till rätt bolag och personer – fråga de andra bolagen om de vet någon som kan vara intresserad av ditt projekt.
Skillnad på heltid och deltid
Arbetet som regissör skiljer sig avsevärt beroende på vilken fas projektet befinner sig i. Som vi redan varit inne på så är ju regissörer väldigt beroende av att ha projekt - och mycket av tiden kan därför gå åt till att sälja in sig på projekt. Alternativt skapa egna. Under den fasen är regissören inte anställd av någon, men förväntas ändå bidra kreativt genom att pitcha sin s.k. ”take” på projektet. Det är så livet ser ut som frilansande regissör. Att förvänta sig att någon ska betala dig för att läsa manus och formulera visioner om hur du skulle vilja förverkliga dem är inte realistiskt. Däremot ska man naturligtvis inte lägga ner allt för mycket tid på projekt, innan man vet om de kommer bli av eller inte. Men man får nog räkna med att läsa manus och formulera en vision (S.k. ”directors intention”) på cirka en sida – utan ersättning. Detta eftersom det handlar om arbete som sker tidigt i utvecklingsfasen. Kanske t.om. innan ett produktionsbolag är kopplat till projekt och/eller det finns några som helst ekonomiska resurser avsatta. I förproduktionen är det naturligtvis rimligt att kräva ersättning för sådant som regibearbetning av manus, casting-, location- och planeringsarbete. Däremot är det inte säkert att det här arbetet innebär att man är anställd på heltid. Arbetet kan vara utspritt över deltid under en längre period.

Under inspelning jobbar regissören heltid. Efter inspelningen däremot kan det variera igen, beroende på hur arbetet är upplagt. Oftast sitter dock inte regissören med i klippningen och ljudläggning på daglig basis, utan kommer in kanske en eller ett par dagar i veckan – för att sedan precis innan klippning och ljudläggningen sitta med heltid de sista dagarna. Något som ofta glöms bort är också hur arbetet ser ut under och efter lansering. Vilka förpliktelser har regissören att t.ex. närvara vid festivaler och ställa upp på intervjuer? I början av sina karriärer så gör många regissörer det gratis, men desto mer etablerad man är så är detta något som kanske stjäl tid från andra projekt – och då är det viktigt att man enats om vad som gäller i förväg.
Var tydlig med varför du brinner för ett projekt
Att brinna för ett projekt är ofta nödvändigt för att man ska kunna göra ett bra jobb. I princip alla regissörer måste däremot, om de ska kunna leva på det dom vill göra, förhålla sig till regiarbetet som till vilket arbete som helst. Vilket innebär att det kommer finnas roliga dagar, respektive tråkiga dagar. Alla projekt kan inte vara älsklingsprojekt! Alla projekt kan inte ha potential att bli Oscars-vinnare och/eller publik-succéer. Däremot måste man som regissör kunna hitta en egen ingång och en anledning att brinna för exakt alla projekt. Det är också den stora utmaningen som regissör, att just hitta den där ingången att brinna för ett projekt man kanske vid första anblick finner ganska ointressant. Det är också det som skiljer erfarna regissörer från oerfarna. Erfarna regissörer letar efter en anledning att brinna för projekt, oerfarna letar efter en anledning att avfärda projektet.
Var flexibel
Inget kommer troligen påverka dina möjligheter att jobba som regissör så mycket som din förmåga att vara flexibel. De flesta har en tendens att söka sig till sammanhang de känner igen. Jobba med samma människor, med samma typ av projekt, på samma funktion osv. Man söker helt enkelt efter en bild som man tycker stämmer överens med den vision man har kring hur ens karriär ska se ut. Dock finns det nästan alltid ett stort glapp mellan den vision man har kring hur saker ska vara och hur det ser ut i verkligheten. Man kanske har bilden av att man direkt efter filmskolan ska kunna försörja sig som regissör och kommer ut för att möta en verklighet där man inte får några uppdrag som regissör, utan istället tvingas arbeta hårt för att få korta frilansjobb inom alla möjliga funktioner. Då är det viktigt att man klarar av att vara flexibel i sitt förhållande till hur saker ska vara – och se möjligheter istället för problem. Att se möjligheter till erfarenhet och nätverkande, istället för nederlag om man inte får jobba med exakt det projekt man vill.
Se till att kunna ta kritik
Det finns ett talesätt som lyder: ”Det finns inga misslyckanden, bara feedback”. Det stämmer ofta bra in på hur de duktigaste regissörerna förhåller sig till sitt yrke. Istället för att se sina erfarenheter som misslyckanden, bara för att man inte fick exakt det mina förväntade sig , så väljer de att ta lärdom av vad som har hänt och utvecklas. Tyvärr är det många nya regissörer som väljer att skylla på andra och riktar sin ilska utåt, antingen mot den som ger kritiken eller mot auktoriteter i branschen, så som finansiärer, distributörer, styrande politiker. Det finns även de som helt ger upp, byter inriktning eller överger branschen helt. Sedan finns det dem som lärt sig att ta till sig av kritiken och anpassa sig efter den. De riktar inte sin ilska över misslyckanden utåt, utan inåt och använder det som motivation för att utvecklas. De gör heller inte kritiken större än vad den är, utan begränsar den till vad som faktiskt förs fram – och försöker anpassa sig efter just det.

Ljungskile 2013-08-13

Betygsätt

 0 röster

Betygsätt artikeln

Du måste vara inloggad för att kunna sätta betyg

Dela med dig



Besök oss på Facebook Följ oss på Twitter Besök oss på Youtube Följ oss på Instagram
Filmcafé Sverige AB    Postadress: Box 2920, 187 29 Täby    E-post:info(at)filmcafe.se

- I got in to a fight. I hit one guy in yhe knee with my nose

Play it again Sam, 1972



© Copyright Wallentinus Mediaproduktion & Intrig Film & TV, 2002-2017.
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

XHTML 1.0 Strict