Facebook, Twitter, Google eller Windows Live
Jobbannonser, marknadsföring och branschkontakter

Jag vill ha en agent- En som Ari i Entourage!

Jag vill ha en agent- En som Ari i Entourage!
Ofta poppar det upp frågor i vårt Forum om hur och var man hittar en agent. Ofta är frågan kopplad till en önskan om en agent som letar efter jobb, auditions och castings åt frågeställaren.

Vad gör en agent?
En agent företräder en skådespelare. Eller regissör, författare eller maskör för den delen. Han/Hon hjälper till att formulera c/v, skickar dig till rätt sorts fotograf, har synpunkter på vilket foto du sen ska använda, lägger upp dig synlig på sin hemsida, för fram ditt namn när lämpliga jobb dyker upp.

En agent letar aktivt efter jobben. En agent håller sig à jour med vad som är på gång och ser till att lära känna och ha ett gott förhållande med presumtiva arbetsgivare - teaterchefer, producenter och regissörer - och rollsättare.

En agent håller örat mot marken och kan lyfta luren och ta reda på vad arbetsgivare letar efter och då föra fram namn på de bland sina klienter som kanske skulle passa.
Om någon eller några bland klienterna faller rollsättare/regissör/producent i smaken bestäms en provfilmning/audition/intervju.

En bra agent är oerhört insatt i branschen har stora kunskaper både om tillämpbar ekonomi och juridik. Så när en klient får ett jobb, är det agenten som förhandlar fram kontraktet med allt vad det innebär av gage, storlek på bokstäver på affisch, storlek på loge eller loge-trailer, finputsar kontraktet vad gäller alla tusen och en finstilta små paragrafer och villkor.
Och tar mellan 10-20 % av detta gage som lön för mödan.

Visst låter det skönt. Ligga på sofflocket medan någon annan letar jobb åt en. Och så är det. För en liten, liten del av branschen. Den del av dem som gjort sig – ett visst – namn. För det är agenten som väljer om han/hon vill företräda klienten.

Mycket sällan – om du inte är en Steven Spielberg eller en Judi Dench – kan en skådespelare ringa upp en agent och säga: ”Jag vill att du ska företräda mig”.
Hur blir jag med agent?
Att bli ”med agent” är inget som sker per automatik även om du har en adekvat utbildning. I UK brukar flera av skolorna ordna speciella uppspel där de avgående eleverna får visa upp sina kunskaper inför en speciellt inbjuden publik, bestående av företrädesvis agenter. Men alla elever – inte ens från de mest välrenommerade skolorna som RADA – blir med agent när de lämnar skolorna. De får själva leta jobb och fortsätta leta agent för branschen tittar lite snett på den som inte har agent, är den verkligen något att ha?

Men även utan agent kan man, som skådespelare i UK, se till att man tar bra foton, lägger in sig på Spotlight, som är branschens bibel när det gäller att leta. Förr var Spotlight fyra feta tegelstensliknande kataloger som kom ut varje år, nu finns Spotlight även på nätet.

Först måste man ta fotografier – och dessa måste vara bra, tagna av en professionell fotograf, inga passfoton från automat eller bilder från kräftskivan. Sen varje år fylla i det dasspapperlånga formuläret från Spotlight. Kan man då dessutom under sitt foto i den slutgiltiga katalogen skriva att man är representerad av en namngiven agent, tas man på oerhört större allvar som varande proffs än de som inte har agent.

För att vara med i Spotlight får man f.n. betala £137 (c:a 1.700 kr) för grundmedlemskap. Per år! Numer består alltså Spotlight av både de 4 feta katalogerna och en oerhört utarbetad tjänst på nätet. Katalogerna är kvar – på allmän begäran från branschfolk.
Och jag använder mig medvetet av utländska exempel eftersom vi inte har en enda agent, av den sort jag beskriver ovan, här i Sverige.
Finns det agenter i Sverige?
I Sverige finns ett antal s.k. agenter, men de är inte agenter i den betydelse jag lägger i ordet, med mina erfarenheter från framförallt UK. De som finns här är snarare managers, ekonomiska och juridiska rådgivare som företräder klienten när jobbet redan är i hamn. Som förhandlar fram gaget och som råddar i detaljerna.

Varför har vi inga jobbletande agenter i Sverige? Viktigaste faktorn tro jag är att det ett för litet jobbunderlag, det finns för få professionellt arbetande för att det ska vara lönsamt att vara agent. Men en annan viktig faktor är det hemlighetsmakeri som fortfarande råder i Sverige, det talas helt enkelt sällan om jobben som ska göras.

Visst kan rollsättare vara inblandade, men gången är inte sån som i UK eller USA. I Sverige skickar man ut ledtrådar om vad som ska göras genom satt möjligen lägga upp annonser på Filmcafe.se och/eller Stagepool. Men det gäller så gott som uteslutande mindre roller och stateringar.

När väl ett projekt är spikat i USA eller UK, och eventuellt en rollsättare är ombord på projektet, börjar s.k. ”casting briefs” (en kortfattad beskrivning av roller och vilka typer som är tänkta att spela dem) skickas ut till agenter som har potentiella arbetstagare i sitt stall. Sen pågår en diskussion mellan rollsättare och agenter om vilken/vilka som ska tillfrågas och kallas in för en närmare kontakt. Rollsättaren står i ständig kontakt med ”sin” regissör och producent, det är trots allt de som slutligen bestämmer vilka man ska titta närmare på.
Rollbesättarnas jobb
Vi har en hel radda oerhört duktiga rollsättare i Sverige, men de letar självständigt och direkt, utan en första kontakt med agenter. Vår marknad är så pass liten att de har en oerhört god inblick i vilka som finns att tillgå och de tar själva kontakt med tänkbara kandidater. De har samma kontakt med regissör och producent, men de sköter hela kedjan från skådespelare fram till att producent och/eller regissör tar beslut. Men de har inget med gageförhandlingar att göra, det är producentens jobb.

Våra rollsättare gör mycket av det som brittiska agenter gör – de går på föreställningar, de tittar på elevuppspel, de håller sig à jour med vilka som finns i branschen så långt de bara hinner.

Rollsättaren har som sagt inget att göra med lönesättning eller inspelningens planering. De sköter endast att få fram ett urval människor för arbetsgivaren att välja ifrån.
Är det en reklamfilm får de oftast de redan fastställda parametrarna som en del av sökverktygen. Sånt som fastlagda inspelningsdatum – det gäller att de som kommer in för provfilmning faktiskt är tillgängliga just de dagar inspelningen pågår.

Fastlagda gage och tänkta medier –storlek på gage och hur mycket reklamfilmen ska visas och i vilka medier – bestämmer vilka som kan tillfrågas för provfilmning. Ju sämre betalt, ju mer okända ansikten med mindre eller ingen erfarenhet.

En annan viktig sak är att en agent i UK eller USA inte även får jobba som rollsättare. Detta då det kan bli en intressekonflikt. Ingen ska kunna misstänkas sätta sina egna klienter i rollerna och på så sätt få ut dubbla betalningar; dels arvodet från producenten, dels procenten på gaget från sina klienter.

Och det är dessutom så i UK och USA att både agenter och rollsättare är auktoriserade, dvs godkända. Man kan inte bara bestämma sig för att bli agent. Man måste bli godkänd av branschorganisationer. I Sverige skulle det väl snarast bli en fråga för Teatrarnas Riksförbund och Teaterförbundet att utarbeta riktlinjer för en sådan auktorisering.
Hur kan vi få det att fungera?
För att det skulle fungera här, som där borta, krävs två saker:
Proffsiga agenter & rollsättare OCH en bransch som är intresserad av att jobba på detta sätt. Som är intresserad av att vara öppen och kommunicera om de projekt som ska inledas. Och det är här vi än så länge har problem. Med branschen. Men även med jobbunderlag för en eventuell agent.

Agenten måste ha tillräckligt många erfarna (och gärna kända) skådespelare bland sina klienter, som kan dra in pengar åt agenten. Tjänar han/hon tillräckligt på sina kända namn, har han/hon råd att ta en chansning. Att till sina klienter lägga nya ansikten, som ännu inte kanske kan dra in några större pengar åt agenten, men som på sikt kan bli en inkomstkälla.
En agent måste kunna tjäna pengar på sina klienter, hur ska de annars kunna livnära sig?

De måste kunna alla avtal på sina fem fingrar, ha fingertoppskänsla för var klienten kan lägga sig gage-mässigt och veta hur man förhandlar fram bästa möjliga deal till sin klient.
Och sen ta 10-15% på - oskattade - pengar.

Tjänar du 50.000:- på ett jobb ska agenten ha 5.000-7.500 av dina pengar. Före skatt. Annars går det inte ihop. Och helst bör agenten få in 9-10 såna procentsatser I MÅNADEN för att gå runt och att ha råd att fortsätta jobbet.

Ingen agent i världen tar sig an någon utan att denna har något att komma med.
Ingen agent i världen kan skaffa fram mer än möjligen något enstaka jobb till någon som inte har en - åtminstone påbörjad - professionell c/v. Ingen agent i världen är det minsta intresserad av att ta sig an någon som inte kan tänkas bli vinstdrivande. För agenten!

Jag tror att marknaden i Sverige än så länge är för liten, vi har så få professionellt utövande, i jämförelse med USA och UK, att de rollsättare, som gör jobb för ett filmbolag eller en musikal, själva har en oerhört bra koll på vilka proffs som finns. Och behöver man titta bredare håller man en audition eller en bredare provfilmning.

Därav den typ av ”agenter” vi har i Sverige. Som är mer som en manager än en agent. Som sköter förhandlingar när jobbet är i hamn. Såna ”agenter” använder sig massor av proffsen av.

Men även om vi hade den sorts agenter man har i USA eller UK, skulle det inte lösa några problem för de som enbart drömmer, men ännu inte har så mycket på fötterna!

Det är här vi ska vara glada för Filmcafe.se. Det ger en chans att bli synlig för den som aldrig synts förr.
Klara er utan agent
Skaffa er bra foton, ljug inte om era erfarenheter om de än så länge inte är så stora, kom i tid till provfilmningar, se till att ni är lätt anträffbara, gör alla jobb ni kan även om det är gratisjobb för skolor och olika utbildningar, samla på er erfarenhet.

Läs Teaterförbundets olika avtal. Det har jag tjatat om förut – de finns på Teaterförbundets hemsida och gäller alla, inte bara TF:s medlemmar. Se var branschen tycker nivåerna ska ligga för betalning när det gäller kommersiella jobb. Så ska ni se att ni klarar er alldeles utmärkt utan en agent.

Ärligt talat – en ”Entourage-Ari” står sig slätt mot en kunnig, påläst och klarsynt teaterarbetare, som vet att tala för den viktigaste vara han eller hon någonsin kommer att ”sälja”. Nämligen sig själv!

Som min gamla pappa sa: ”Stå på dig, annars ställer sig någon annan på dig!”

Lidingö 2010-05-11

Relaterade artiklar

Betygsätt

 6 röster

Betygsätt artikeln

Du måste vara inloggad för att kunna sätta betyg

Dela med dig



Besök oss på Facebook Följ oss på Twitter Besök oss på Youtube Följ oss på Instagram
Filmcafé Sverige AB    Postadress: Box 2920, 187 29 Täby    E-post:info(at)filmcafe.se

I filmen "Matrix" kallas Neo ofta för "the One". One är ett anagram av Neo.



© Copyright Wallentinus Mediaproduktion & Intrig Film & TV, 2002-2018.
Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan kopiering förbjuden.

XHTML 1.0 Strict